,
jag är helt slut. igår kom jag till barnmorskan intet ont anande. hon mäter magen och inser att jag vuxit oroväckande mycket. så helt plötsligt sitter jag och tittar på henne när hon stressat försöker få tag i förlossningen för akuttid- och jag fattar ingenting. en halvtimme senare sitter jag på förlossningen och väntar på undersökning, helt inställd på att dom skulle antingen snitta mig eller sätta igång mig.
men inget barn har jag ännu. doktorn gjorde bara ett slarvigt ultraljud och sa att det var mycket fostervatten som var orsaken till min enorma mage... och sen skickade dom hem mig.
barnet var alltså inte större än snittet, sa han. vi får väl se varför han sa så...
jag har aldrig i hela mitt liv känt mig så oönskad eller missplacerad. ser ni inte att jag lider? kan ni inte hjälpa mig?
eller bara ta mig på allvar. men det är så typiskt. han gick säkert bort till sina kollegor och frågade "har ni tid för en förlossning nu eller passar det bättre efter helgen?". klart alla vill hem när det är fredag. jag med, fast med ett barn- utanför magen.
men inget barn har jag ännu. doktorn gjorde bara ett slarvigt ultraljud och sa att det var mycket fostervatten som var orsaken till min enorma mage... och sen skickade dom hem mig.
barnet var alltså inte större än snittet, sa han. vi får väl se varför han sa så...
jag har aldrig i hela mitt liv känt mig så oönskad eller missplacerad. ser ni inte att jag lider? kan ni inte hjälpa mig?
eller bara ta mig på allvar. men det är så typiskt. han gick säkert bort till sina kollegor och frågade "har ni tid för en förlossning nu eller passar det bättre efter helgen?". klart alla vill hem när det är fredag. jag med, fast med ett barn- utanför magen.
Kommentarer
Trackback
