oliviaesterlind

idag var det tre år sedan jag och viktor blev tillsammans. det känns som det var så otroligt länge sedan. mycket längre än bara tre år. men jag är fruktansvärt lycklig. det är så mycket som händer, i en människas liv.

det är också sju dagar kvar till beräknat förlossningsdatum nu. vätskan i kroppen gör att jag inte känner igen mig själv i spegeln längre. smärtan är olidlig och jag orkar inte bära längre nu.

men idag är en bra dag. jag har städat hela lägenheten och vikt alla små barnkläder, vi har satt ihop spjälsängen och bäddat den. och jag har tänkt tillbaka på allt som har hänt. och jag känner mig glad. jag känner mig liten och stor samtidigt. jag känner att jag saknar att vara 16 år och nyförälskad men samtidigt en enorm tacksamhet för vart jag är idag. vad jag har tagit mig igenom och vad jag har upplevt. jag är inte den samma.

idag är jag glad.