,
jag älskar verkligen julen. även om vi bor litet så vill jag verkligen att det ska kännas att det är jul. så nu i december bakar jag varenda tillfälle jag kan, när vilde sover.
han börjar verkligen bli stor nu, på torsdag blir han 7 veckor. han är verkligen med i blicken och nyfiken på ett annat sätt. han ler, eller åtminstone försöker hela tiden.
det har varit knepigt att få allt att funka med sömnen för honom, vi gjorde oss en riktig otjänst när vi började vagga honom för nu har det varit så att vi måste vagga honom hela tiden och även EFTER att han har somnat, för annars vaknar han. och det har verkligen varit bära eller brista, antingen somnar han eller så gör han inte det, absolut ingen rutin över huvudtaget så det kan ju hända att man får sitta mitt i natten och leka med honom, det går ju inte i längden.
så igår fick det vara nog, så nu har jag börjat prova en ny metod, jag vaggar honom ingenting, och istället för att försöka lägga honom direkt efter att han ätit så leker jag lite med honom, låter honom sitta i babysittern medan jag pular runt med annat. Och sen efter kanske 1,5 timme så bär jag honom lite runt i lägenheten med en filt över huvudet och sedan lägger honom i sin egen säng, med tusen filtar runt omkring sig. Målet med detta är att han ska bli tröttare tills kvällen kommer, eftersom han sover kortare perioder på dagarna och dessutom är vaken en stund mellan varje måltid så hoppas jag att han kommer sova längre på nätterna. Inatt gick det bra, han sov inte hela natten eller längre tid, men han sov i sin egen säng och dessutom tog det bara 20 minuter för honom att somna. det här är ett sånt fruktansvärt stort steg i sig. Dels att han sover i sin egen säng, han har bara sovit i vagnen eller på min eller viktors mage hittills och sen att inte behöva vagga honom i 2,5 timme varje gång han ska sova är så skönt! han somnar helt enkelt utav trötthet och utav ro. Jag hoppas verkligen att detta kommer att funka, jag har hört att andra som gjort såhär från början har fått sina barn att sova hela nätter redan vid 7 veckors ålder, lika gammal som vilde är nu.
Tidigare har dagarna liksom varit indelade i pass, äta-försöka få honom att sova-äta. om och om igen, dels får man ingenting gjort, dels får man dåligt samvete för att man rutar in dagen efter när han sover, och dels så känner man att man under stimulerar honom för att man aldrig tar tid för att leka med honom. Man tänker att han MÅSTE sova, annars kommer han inte sova på jättelänge. Så när jag har varit med andra och han har ätit klart och dom har velat hålla eller liknande så har jag nästan fått panik tidigare. Så blir det inte nu, nu äter han, sen är han vaken så länge han orkar och sen somnar han efter en stund. Ingen vaggning av klarvaken bebis som sagt. Känner mig verkligen lycklig.
ännu ett skitlångt inlägg som jag säkert aldrig kommer att läsa igenom, men jag måste få skriva av mig. känner mig töntig som skriver på blogg ibland. men så är det väl antar jag.
han börjar verkligen bli stor nu, på torsdag blir han 7 veckor. han är verkligen med i blicken och nyfiken på ett annat sätt. han ler, eller åtminstone försöker hela tiden.
det har varit knepigt att få allt att funka med sömnen för honom, vi gjorde oss en riktig otjänst när vi började vagga honom för nu har det varit så att vi måste vagga honom hela tiden och även EFTER att han har somnat, för annars vaknar han. och det har verkligen varit bära eller brista, antingen somnar han eller så gör han inte det, absolut ingen rutin över huvudtaget så det kan ju hända att man får sitta mitt i natten och leka med honom, det går ju inte i längden.
så igår fick det vara nog, så nu har jag börjat prova en ny metod, jag vaggar honom ingenting, och istället för att försöka lägga honom direkt efter att han ätit så leker jag lite med honom, låter honom sitta i babysittern medan jag pular runt med annat. Och sen efter kanske 1,5 timme så bär jag honom lite runt i lägenheten med en filt över huvudet och sedan lägger honom i sin egen säng, med tusen filtar runt omkring sig. Målet med detta är att han ska bli tröttare tills kvällen kommer, eftersom han sover kortare perioder på dagarna och dessutom är vaken en stund mellan varje måltid så hoppas jag att han kommer sova längre på nätterna. Inatt gick det bra, han sov inte hela natten eller längre tid, men han sov i sin egen säng och dessutom tog det bara 20 minuter för honom att somna. det här är ett sånt fruktansvärt stort steg i sig. Dels att han sover i sin egen säng, han har bara sovit i vagnen eller på min eller viktors mage hittills och sen att inte behöva vagga honom i 2,5 timme varje gång han ska sova är så skönt! han somnar helt enkelt utav trötthet och utav ro. Jag hoppas verkligen att detta kommer att funka, jag har hört att andra som gjort såhär från början har fått sina barn att sova hela nätter redan vid 7 veckors ålder, lika gammal som vilde är nu.
Tidigare har dagarna liksom varit indelade i pass, äta-försöka få honom att sova-äta. om och om igen, dels får man ingenting gjort, dels får man dåligt samvete för att man rutar in dagen efter när han sover, och dels så känner man att man under stimulerar honom för att man aldrig tar tid för att leka med honom. Man tänker att han MÅSTE sova, annars kommer han inte sova på jättelänge. Så när jag har varit med andra och han har ätit klart och dom har velat hålla eller liknande så har jag nästan fått panik tidigare. Så blir det inte nu, nu äter han, sen är han vaken så länge han orkar och sen somnar han efter en stund. Ingen vaggning av klarvaken bebis som sagt. Känner mig verkligen lycklig.
ännu ett skitlångt inlägg som jag säkert aldrig kommer att läsa igenom, men jag måste få skriva av mig. känner mig töntig som skriver på blogg ibland. men så är det väl antar jag.
Kommentarer
Trackback
