oliviaesterlind

idag har jag alltså gått över två veckor. känner mig nervös och börjar nojja inför småsaker nu när det faktiskt snart kommer att hända. har inte varit orolig innan, men nu börjar det komma krypandes. hur kommer dom första nätterna att bli? ska han sova bredvid mig i sängen eller i sin egen säng? hur ont kommer amningen att göra? hur vet jag vilket skrik som betyder vad? när är han trött, när är han hungrig?

jag vill inte att du ska frysa, men du får ju inte vara för varm heller.
det kommer nog gå bra men jag börjar oroa mig, det börjar bli verkligt nu på ett helt annat sätt än det varit innan, kan inte riktigt förklara hur. bara en känsla jag har.

känner mig ganska liten inför uppgiften som snart är här.

sluttampen nu då. imorgon åker vi till bedömningscentralen för sista gången. jag är nervös. tänk när det sätter igång, verkligen. t h i s  i s  i t.

är så nyfiken på allt, nervös. vem är du? hur kommer allt att se ut om 20 år? om 10? om 5? nästa? jag vill stå dig närmast, jag vill att du ska lita på mig, genom allt. jag vill att du ska hitta kärleken i livet, ljuset. sanningen.
ingen oro. jag kommer alltid att vara din mamma. jag kommer alltid att vara din klippa. känn mig, mitt hjärta.
jag behöver inte ha träffat dig för att veta det jag redan vet. känna bandet mellan en mor och en son. jag hoppas på dig. jag vill att du ska lyckas. dröm- vad vill du göra? hur vill du leva ditt liv? det finns inga gränser. jag vill att du ska veta- det finns inga gränser. du gör ditt liv. jag ska skydda dig så gott jag kan, men du måste uppleva livet.
det blir nog min lärdom, hur man inte överbeskyddar. jag vill ge dig allt. du ska få allt. det viktigaste är kärleken. jag hoppas du ska förstå, lära dig hur man älskar sig själv- integritet, hur man älskar andra. att vara en varm person, omtänksam och bärande. ansvarsfull. djup. att gå den väg man måste. lycka kämpar man för. lycka ger man.
fördomsfri, ge friheten en chans. att inte tveka- men att lära sig tänka två gånger. balans. kreativitet- misslyckande är framgång, allt skapat är vackert. jag vill lära dig att våga, mod är något litet men väldigt stort, man behöver inte mycket. bara en gnutta är vad som krävs.
det finns någonting högre, större än vad vi kan se. sträva efter frihet. det ligger inuti. du bär din egen frihet- även om begränsningar finns runtomkring dig så finns den inuti. den lilla friheten är så stor. att alltid ha en mening att leva för. jag önskar inget hellre än att du hittar den. det lilla ljuset inuti. det höga, det stora, det vackra.
att vara en levande människa, en givande människa. som har sanningen i sitt hjärta. och kärleken.

nu åker jag till barnmorskan, för sista gången. känns konstigt. skönt men jag kommer sakna ann-christin. Hon är ju så snäll och fin.

Idag ringde mamma från usa. det kändes också konstigt. prata med någon på andra sidan världen. där var klockan 4 på natten, här var det förmiddag.

övertid över tid öve rtid.

är fruktansvärt trött. utmattad. nu kan jag inte alls sova på nätterna längre, det gör så fruktansvärt ont. nätterna är en plåga påriktigt. trodde inte det kunde bli värre.

jag var på bedömningscentralen igår igen. vattnet sipprade trodde vi, men det sa dom att det inte gjorde. Så vad gjorde det då? kissar jag bara på mig utan att känna något?

annars vill jag bara dö. gårdagen var hemsk. idag likaså. jag vill bara glömma, låtsas som att det inte påverkar mig längre men jag är sårad och igår var jag skiträdd.

det här har varit den absolut händelserikaste dagen på länge.

jag vaknade halv nio, åt havregrynsgröt till frukost. Åkte till stan med viktor och gick på marknad, där vi köpte långa godisremmar och sånt som sig bör på marknader. Därefter åkte vi till ikea och köpte glasburkar och åt lunch för att efter det gå vidare och storhandla på CITYGROSS. i love citygross! sen kom vi hem. viktor åkte iväg och jobbade och jag har nu gjort alldeles egen mangomarmelad. ja, du läste rätt. jag har faktiskt gjort någonting- helt själv.

nu återstår bara att se om den blev god...?

jag kan inte precis bestämma själv när han ska komma ut. om jag kunde så skulle jag ha bokat in en dag för väldigt länge sedan. alla tjatar, frågar och undrar och skämtar. lägg inte det på mig. jag kan inte göra något åt saken.

jag mår redan värdelöst och vill redan dö. det är inte mitt fel att bebisen inte kommer.

metoderna hjälpte inte.. jag har alltså haft ont och bitit ihop utan resultat.


precis sett världens sämsta film på teven.
she hit the floor next thing you know
so she got low low low low low low low.

tror dom sjunger så iallafall.


om det är så här jobbigt att få ett barn vet jag inte hur många barn jag kommer få......

första dagen på min övergång. känner mig utmattad. idag har jag ätit stark mat och trots allt tilltagit... andra metoder..

pain. hoppas det var värt det. vi får väl se vad som händer...

this pregnancy is hard on me.

önskar du förstod. var på min sida. tog mitt parti.

slemproppen har förresten gått. det var en sjuk känsla. obehaglig och pirrig.

vi var på sjukhuset idag igen. men vad hjälper det. iövermorgon är jag beräknad. men vad hjälper det.




kom bara kom.

nej livet är inte alltid så lätt.

jag är nu öppen minst 1 cm, har sprängande huvudvärk och gråter så gott som hela tiden. är trött på att vänta. vätskan i kroppen är olidlig. a l l t i n g  gör så fruktansvärt ont. jag kan inte böja fingrarna. jag kan inte sova på nätterna. mina höfter lossnar. jag kan inte gå längre- knäna smärtar i varje steg pågrund av all överbelastning och ryggen går snart av på mitten. jag har konstant fett hår och dålig hy. kan inte heller använda vanliga skor utan tvingas gå i crocks hela dagarna pågrund av svullnaden. ischias nerven plågar mig pågrund av att crocksen felbelastar.




jag har aldrig mått såhär. jag kan faktiskt inte förklara hur det här är. min själ har drunknat. jag är helt utmattad, orkar inte tänka, orkar inte vara. vet inte vad jag behöver.


jag är bara så utmattad.