oliviaesterlind

idag har jag alltså gått över två veckor. känner mig nervös och börjar nojja inför småsaker nu när det faktiskt snart kommer att hända. har inte varit orolig innan, men nu börjar det komma krypandes. hur kommer dom första nätterna att bli? ska han sova bredvid mig i sängen eller i sin egen säng? hur ont kommer amningen att göra? hur vet jag vilket skrik som betyder vad? när är han trött, när är han hungrig?

jag vill inte att du ska frysa, men du får ju inte vara för varm heller.
det kommer nog gå bra men jag börjar oroa mig, det börjar bli verkligt nu på ett helt annat sätt än det varit innan, kan inte riktigt förklara hur. bara en känsla jag har.

känner mig ganska liten inför uppgiften som snart är här.